LGBT ♥

2016-05-28
16:29:09

Jag älskar att inte vara straight
Detta kommer säkert uppfattas som stötande av en del heterosexuella människor, men det är verkligen inte menat emot någon av er. Jag kommer bara skriva ner mina tankar kring hur jag själv upplever detta.
 
Helvete vad glad jag är att jag inte är heterosexuell. Det är en fras som har upprepats många gånger i mitt huvud, många gånger i konversationer med andra icke-straighta människor. Jag har upplevt mig själv som bisexuell i över sex år nu, men det var inte förrän ungefär tre år senare som denna tanke började komma fram. Funderingar över hur annorlunda mitt liv hade sett ut om jag endast upplevde attraktion till pojkar. Mitt liv såg ju ut så under en lång tid, och det var härligt det med. Det hade inte varit några problem alls om det fortsatte på det sättet. Så varför denna tanke?
 
Jag hör många människor, tjejer främst, som säger saker i stil med "jag önskar att jag också kunde bli kär tjejer". Då sitter jag där och tänker att fan vad glad jag är att jag kan bli det. Att mitt hjärta kan hoppa ur mitt bröst för vilken människa jag än börjar komma nära, oavsett vilket kön den har. Att jag kan njuta av närhet med en annan människa oavsett vilket könsorgan den bär på. Jag tror jag hade varit jävligt nyfiken som heterosexuell, ännu en anledning till att jag är glad att jag inte är just straight.

Det känns som att det på något sätt är mer intressant att vara något annat än det. Vi växer upp och lär oss att allt annat än heterosexualitet är "annorlunda", och så fort man vaknar och inser att man faktiskt tillhör det där annorlunda börjar man se på saker just annorlunda. Du tillhör inte heteronormen. Du kommer alltid vara en del av samhället som människor ser på på ett annat sätt än resten. Och jävlar vad häftigt det är. Jag tänker att det hade varit tråkigt att vara straight, att tillhöra normen, att vara just normal. Jag älskar att gå och hålla hand med min flickvän bland folk, för jag kan inte låta bli att skratta lite för mig själv när jag ser blickar av förvåning och förvirring vända sig om och se efter oss. Något som aldrig skulle hända om jag höll hand med en kille, trots att jag fortfarande är lika mycket bisexuell oavsett vilket kön personen jag är tillsammans med har. Man börjar tänka så otroligt mycket mer på saker som detta när man inte är hetero. Man ser annorlunda på hela livet. Och jävlar vad jag älskar det.
 
men kolla vi är ju söta faktiskt.

2015-12-13
23:59:00

Att komma ut
Att det fortfarande är en grej att människor vars sexuella preferenser avviker från det som defineras som heterosexuellt ska behöva komma ut ur en garderob kan diskuteras länge. Om du ej föddes med en attraktion som endast uppstår till det motsatta könet måste du först klättra över en mur, du måste bygga upp modet för att göra hela din omgivning medveten om att du faller utanför heteronormen. Blir du ej accepterad av vänner, släkt eller familj så ramlar du tillbaka ner till marken och måste påbörja din klättring igen. Denna gång känns det tyngre, blir du nedknuffad igen kanske du aldrig kan ta dig över muren tänker du. Så du klättrar själv ner, eftersom rädslan av att falla sådär hårt en gång till är för mycket.
 
Ungefär sådär upplevde jag livet under mellanstadiet. När jag gick i sexan blev jag kär i en av mina närmaste vänner, en helt fantastisk tjej. Utan att tänka slängde jag ur mig att jag tyckte om henne som mer än en vän. Hos en elvaåring fanns inte ens tanken på att något skulle kunna gå fel, men likt helvete gjorde det det. Hennes syn på mig ändrades på en halv sekund och våran vänskap var tydligen helt bortglömd. Jag förstod inte varför hon sa allt det där hon sa, allt jag hade gjort var att tala om hur mycket jag tyckte om henne tänkte jag. Men när hon sa de där sårande orden bestämde jag mig för att hålla det hemligt. Jag tyckte ju fortfarande om pojkar iallafall.
 
I min nya klass i högstadiet var det bara två/tre personer som visste om min dödssynd och för mig räckte det gott och väl. Fram tills i nian när jag började få känslor för en tjej i klassen. Jag valde att berätta för henne hur jag kände, vilket ett litet tag gick bra. Hon kände inte samma sak, det visste jag redan, men hon tyckte det var lugnt. Senare talade hon om att hon tyckte det var konstigt, hon bytte aldrig om i samma omklädningsrum som jag när vi hade idrott, hon stirrade in i väggen när jag stod inför klassen och höll en redovisning. Under den tiden ville jag släppa in en till vän i min hemlighet, men när jag berättade det sa hon "Ja men det vet jag redan, alla vet det". Visste hon? Visste alla? Är jag ute ur garderoben? När det gick upp för mig att jag tydligen redan var ute tack vare alla skvallerkåta människor i skolan insåg jag att jag inte behövde vara ledsen över att en homofob var livrädd att jag skulle stirra på hennes bröst i omklädnigsrummet, för första gången kunde jag skita i det.
 
Sommarlovet mellan nian och första året på gymnasiet kysste jag en tjej för första gången. Ett år senare hade jag min första flickvän. När jag tagit mig igenom grundskolan och fick uppleva det jag drömt om så många år kunde jag se tillbaka och säga att allt var värt det, för jag hade äntligen tagit mig över muren. Nu kan jag stolt säga att jag är bisexuell utan att skämmas eller vara rädd för att inte bli accepterad. Och det borde precis alla människor vara, oavsett vilket eller vilka kön man tycker om. Puss & kram.
 

2015-12-11
16:22:00

Ny början
Hej!
En del av er som läser detta har kanske följt denna blogg förut, men jag har nu valt att ta bort alla tidigare inlägg jag skrivit här. Det finns flera anledningar till detta; när jag började med denna blogg för ungefär två och ett halvt år sedan trodde jag att jag visste allt, att jag var någon form av guru när det kom till mänsklig sexualitet. Men när jag tittar tillbaka märker jag att det var så mycket jag hade fel uppfattningar om, absolut inte allt, men mycket. Jag har även utvecklats otroligt mycket i mig själv det senaste året och är väl inte riktigt den jag var när jag förut bloggade här. Därför finns inga av de gamla inläggen kvar, jag vill bygga upp min blogg från grunden en gång till, för den här gången känns det mer rätt. Jag kommer fortfarande hålla mig till ämnen som rör mänsklig sexualitet, kärlek, osv. Hoppas ni kommer vilja fortsätta läsa det jag skriver.
Puss och kram på er.